Orosanmälan - om ett barn eller en ungdom far illa

Känner du oro för att ett barn eller ungdom far illa eller har problem? Våga reagera. Du kan först ringa och fråga oss om råd om du är osäker på vad du bör göra.

Alla barn har rätt att växa upp under trygga förhållanden. Barn far illa när de utsätts för till exempel  psykisk eller fysisk misshandel, sexuella övergrepp, försummelse i föräldraskap, missbruk, självskadebeteende eller upplever våld i hemmet.

Har du kännedom om eller misstänker att ett barn eller ungdom, folkbokförd i Växjö kommun, far illa kan du göra en så kallad orosanmälan via en e-tjänst. E-tjänsten bevakas och inkomna anmälningar hanteras dagligen. 

Orosanmälan för barn och unga

Fråga oss om råd eller stöd

Om du känner oro för att ett barn far illa kan du ringa och fråga oss till råds. Du kan givetvis också ringa för att du själv vill ha råd eller stöd i någon fråga som rör ditt eget barn eller andras. Det är viktigt att du i detta läge inte uppger barnets eller familjens namn. Då kan vi bli skyldiga att ingripa trots att du inte är införstådd med detta.

Du når oss på telefonnummer 0470-410 00  (Växjö kommuns kontaktcenter) måndag - fredag, klockan 07.30-16.30. Vi har lunchstängt klockan 12.00-13.00.

Vid akuta händelser under kvällar, nätter och helger ringer du till SOS Alarm, telefon 112. Beroende på vad ärendet gäller kommer SOS-operatören att förmedla rätt hjälpinsats.

Den sociala beredskapen tar emot ärenden från andra myndigheter, till exempel polisen, som är så pass akuta att de kräver omedelbart agerande.

Du behöver inte ha tydliga bevis eller bekräftade uppgifter för att kontakta oss om ett barn far illa. Det räcker att du har en misstanke eller känner en oro. Det är vår uppgift att ta reda på hur situationen är, om ärendet ska utredas vidare, samt vilket stöd eller skydd som barnet i så fall kan behöva.

Du kan vara anonym

Du har möjlighet att vara anonym. Vill du vara anonym är det viktigt att du inte säger vad du heter eller var du ringer ifrån. Fundera noga på varför du vill vara anonym. För den berörda familjen kan det vara betydelsefullt att veta var uppgifterna kommer ifrån. Det underlättar också vårt arbete och fortsatta kontakter med familjen om det är känt vem som lämnat uppgifter. Det går även att göra en orosanmälan skriftligen per brev eller e-post. Tänk på att om du gör en orosanmälan med e-post är du inte anonym.

Alla har ansvar för barn

Vi har alla ett ansvar för att barn och ungdomar inte ska fara illa. I socialtjänstlagen finns en uppmaning till var och en, till exempel grannar, idrottsledare, släktingar, kamraters föräldrar, att förmedla sin oro till socialtjänsten om man på något sätt misstänker att ett barn inte får tillräcklig omsorg. Det är en av socialtjänstens viktigaste uppgifter att ge stöd och skydd till barn vars föräldrar i en viss situation inte förstår eller förmår ta fullt ansvar.

Att göra en orosanmälan

Att göra en orosanmälan kan vara ett svårt beslut. Det finns alltid risk att förlora föräldrarnas, barnets eller ungdomens förtroende i en sådan situation. Det kan kännas svårt att be om hjälp om man själv eller en närstående är den som misshandlar sitt barn eller inte räcker till för att ge barnet den omsorg som barnet behöver. Om man som partner eller separerad förälder oroar sig för att barnets andra förälder misshandlar barnet har man ett ansvar att skydda sitt barn. Det kan vara svårt eftersom man kanske är rädd för vad som händer om man söker hjälp. Man kan också vara rädd för att själv bli hotad eller misshandlad.

Vad gör socialtjänsten om du anmäler

När en orosanmälan kommer in till oss är vi skyldiga att undersöka förhållandena för just det barnets skydd. Vi informerar alltid den som berörs av en orosanmälan om att vi fått en anmälan och den berörda får ta del av innehållet. Oftast blir vårdnadshavaren och barnet eller ungdomen kallad till ett första möte med en socialsekreterare.

Vid detta möte går man tillsammans igenom uppgifterna i orosanmälan och den som är berörd får möjlighet att ge sin bild av den aktuella händelsen. Socialsekreteraren ställer en del kompletterande frågor för att kunna göra en förhandsbedömning.

Förhandsbedömningen är till för att ta reda på om uppgifterna i orosanmälan är så pass allvarliga att det behövs mer information för att kunna erbjuda hjälp, det vill säga inleda utredning, eller om informationen är tillräcklig för att kunna besluta om att inte göra något alls, det vill säga inte inleda en utredning. I de fall socialtjänsten beslutar att inte inleda en utredning sker ingen registrering i socialregistret.

Socialtjänstens stöd till barn, ungdomar och familjer bygger på frivillighet och utformas med respekt för vad familjen själv vill. Det är endast i de allvarligaste fallen som socialtjänsten behöver besluta mot föräldrarnas, barnets eller ungdomens vilja.

Anmälningsskyldighet för dig som jobbar med barn

Om du i ditt arbete träffar barn och ungdomar som far illa är du enligt lag skyldig att kontakta oss när du misstänker att någon far illa. Det kallas för anmälningsplikt enligt socialtjänstlagen kapitel 14. Det gäller exempelvis om du arbetar på skola, förskola, fritids, sjukvården, polis, kriminalvård eller liknande. En sådan orosanmälan kan inte vara anonym.

Kontakter

  • Stöd och hjälp

    0470-410 00

    info@vaxjo.se

    Besöksadress

    Obokade besök: Växjö kommuns kontaktcenter, Norra Järnvägsgatan 7, Växjö

    Bokade besök: Sandgärdsgatan 26 C, Växjö

    Övrigt

    Kontaktcenter: Måndag-fredag, klockan 07.30-16.30

    Sandgärdsgatan: Måndag-torsdag klockan 09.00-12.00 och 12.45-16.30, fredag klockan 09.00-12.00 och 12.45-16.00

Senast uppdaterad: 21 november 2024