Våra metoder

På Familjefrid Kronoberg arbetar vi med barn och unga som utsatts eller upplevt våld, vuxna som utsatts eller utövat våld, barn och unga som lever med närstående i missbruk.

Att bearbeta våldet

På Familjefrid kan den som varit våldsutsatt ges möjlighet att bearbeta sina erfarenheter av våldet. Att bearbeta våldet innebär att:

  • få sätta ord på våldet
  • få hjälp att förstå sina känslor, reaktioner och strategier
  • införliva det hon har utsatts för i sin historia och få berätta den på sitt eget sätt
  • återta kontroll och självbestämmande
  • bli fri från känslomässiga/traumatiska band
  • acceptera känslor, hitta sätt att uttrycka och prata om dem
  • få bearbeta skuld- och skamkänslor

Vi beskriver och talar om våldets mekanismer utifrån teorier om det traumatiska bandet, normaliseringsprocessen, MI (motioverande samtal), gränser och försvar mm.

Trappan

Trappan är en modell för krissamtal med barn som upplevt våld i sin familj. Den utvecklades av Rädda Barnen i slutet av 1990-talet. En förutsättning för samtalen är att barnets trygghet och säkerhet beaktas. Syftet med samtalsmodellen är att ge barnen möjlighet att berätta om och bearbeta sina upplevelser av våld, att göra det som hänt "pratbart" och begripligt, och därigenom minska risken för post-traumatiskt stressyndrom (PTSD) och annan psykiatrisk problematik.

Tejping

Metoden innebär att man låter barnet använda målade träfigurer för att visuellt gestalta sitt nätverk, sin livssituation, en inre eller yttre konflikt eller en traumatisk upplevelse. Det hela utspelar sig på en ”scen”, som tejpas upp på ett bord.

GLIMTEN gruppverksamhet

GLIMTEN är ett program med terapeutiska effekter som riktar sig till barn och unga som upplevt våld i hemmet och eller har närstående i missbruk. Två gruppledare arbetar tillsammans med gruppen. Syftet med gruppen är att ge den unga kunskap om att;

  • det finns andra som varit med om ungefär samma saker,
  • det inte är dennes fel att en förälder slår, hotar eller kränker den andra föräldern,
  • du inte kan hindra en förälder från att slå, hota eller kränka den andra föräldern, det ansvaret har den vuxna som slår!
  • det inte är ditt fel att en anhörig dricker eller använder droger,
  • du har rätt att må bra fast andra mår dåligt,
  • du har rätt att säga nej,
  • känna igen dina egna känslor och behov,
  • att du kan få hjälp av andra,
  • kunskap och delad erfarenhet ger nya tankar och nytt hopp.

Grupperna är åldersanpassade och det kostar inget att delta.

Alternativ till våld

Vi arbetar med en metod framtagen av ATV, Alternativ Til Vold i Norge med fokus på våldsutövaren. Metoden är framtagen för gruppverksamhet men vi använder mycket av dess innehåll även i våra individuella samtal.   

Metoden är uppbyggd kring åtta temaområden knutna till våld.

  • vad är våld
  • psykiskt våld
  • sexualitet
  • alternativ till våld
  • ansvar
  • far och barn
  • orsaker till våld
  • vilka konsekvenser får våldet 

Det ingår också en bearbetning av de egna erfarenheterna av våldsutövning samt att vi pratar om aktuella och relevanta våldsepisoder i nutid. Fokus ligger på våldet, ansvaret, samband (ofta egna upplevelser från uppväxten) och konsekvenser.  

S o V – strukturen (Samtal om våld)

Är en behandlingsstruktur i moduler för professionellt behandlingsarbete med personer som utövat våld i nära relationer. Strukturen hjälper behandlaren att skapa en flexibel och individuellt anpassad behandling. Behandlingen bygger på ATV:s behandlingsprinciper med tillägg av motiverande samtal, KBT, mindfulnessbaserade terapiformer och affektfokuserad terapi. Modulerna har anpassats till socialtjänstens uppdrag att erbjuda insatser till våldsutövare med syfte att få stopp på våld i familjen.

S o F – strukturen (Samtal om frihet)

Är en struktur för professionella och fördjupande samtal med personer som varit utsatta för våld i nära relationer. Samtalsstrukturen riktar sig till personer som tagit sig ur en partnerrelation där de varit utsatta för någon form av våld, och som trots uppbrottet fortsatt är påverkade av våldets långsiktiga känslomässiga konsekvenser.

Verktyg

Vi arbetar till exempel utifrån olika arbetsblad i mötet med klienten. En del får de med sig hem i hemläxa medan andra gör vi i rummet.

Här följer några exempel på dem; förändringsplan, ilskekontrollträning, ilska och känslor, livsdiagram, toleransfönstret, makt och kontrollhjulet, traumatiska banden.

Relaterade länkar

Kontakter

Senast uppdaterad: 23 februari 2024